Organisatorisk och social arbetsmiljö

Ny föreskrift om hantering av psykosocial arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket har nu fattat beslut om den nya föreskriften om Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Föreskriften träder i kraft den 31 mars 2016, och förhoppningen är att den ska stoppa ökningen av sjukskrivningar pga stress och andra psykosociala faktorer.

Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön orsakar ohälsa hos många arbetstagare.  Antalet anmälda arbetssjukdomar som beror på de här orsakerna har ökat rejält de senaste åren och fortsätter att stiga. Det handlar t ex om för mycket arbete eller för hög arbetstakt och problem i relationer på arbetsplatsen, som samarbetsproblem och mobbning.

Det finns sedan länge en mängd föreskrifter från Arbetsmiljöverket som handlar om den fysiska arbetsmiljön, men fram till nu har den sociala och organisatoriska arbetsmiljön inte varit lika omgärdad av föreskrifter.

Den nya föreskriften adresserar orsaker till psykisk ohälsa, vilka finns främst i hur arbetsgivaren organiserar arbetet och hur det sociala samspelet på arbetsplatsen fungerar. Fokus ligger på det förebyggande, systematiska arbetsmiljöarbetet, dvs att kartlägga risker och vidta åtgärder innan sjukdom eller ohälsa uppstår.

Den organisatoriska arbetsmiljön omfattar villkor och förutsättningar för arbetet såsom; ledning och styrning, kommunikation, delaktighet, handlingsutrymme, fördelning av arbetsuppgifter samt krav, resurser och ansvar.

Den sociala arbetsmiljön handlar om villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor.

Vad får de nya föreskrifterna för konsekvenser för arbetsgivaren?

De nya reglerna stödjer arbetsgivarens arbete med att förebygga ohälsa på arbetsplatsen och genom att reglerna är tydligare är det lättare för arbetsgivaren att göra rätt.

Med de nya reglerna kommer något högre administrativa kostnader, vilka sannolikt tjänas in på lägre kostnader för eventuell sjukfrånvaro och rehabilitering. Friska organisationer har dock både friskare och mer motiverade medarbetare, vilket kan gynna verksamheten i form av högre produktivitet och kreativitet.

Om reglerna inte följs kan vitesföreläggande utdömas av Arbetsmiljöverket.

Enligt den nya föreskriften är arbetsgivaren ansvarig för:

·         Kunskap - Chefer och arbetsledare ska ha kunskaper i hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling förebyggs och hanteras.

·         Mål - Arbetsgivaren ska sätta upp mål för att främja en god social och organisatorisk arbetsmiljö.

·         Arbetsbelastning - Arbetstagarna får inte ha en ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet. Exempel på hur arbetsgivaren kan arbeta förebyggande med detta är att ge möjlighet till återhämtning, ändra arbetssätt eller ändra prioriteringsordning.

·         Arbetstider - Arbetstidernas förläggning får inte leda till ohälsa. Risk för ohälsa finns till exempel vid skiftarbete, nattarbete, delade arbetspass och förväntningar på att ständigt vara nåbar. Redan i planeringen behöver arbetsgivaren uppmärksamma detta, och se till att det finns tid för återhämtning.

·         Kränkande särbehandling – Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen, till exempel i en policy. Det ska också finnas rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras, till exempel hur och var de utsatta snabbt ska få hjälp.

Vi hjälper våra kunder att skapa en god psykosocial arbetsmiljö

Feelgood arbetar med alla delar som finns i den nya föreskriften. Vi är en kompetent samarbetspartner för organisationer och företag som vill arbeta förebyggande och systematiskt med dessa frågor. Vårt arbete styrs alltid av mål och det resultat våra kunder önskar sig. Kontakta oss gärna så berättar vi mer.

 

Här finns hela föreskriften från Arbetsmiljöverket: AFS 2015:4