Experternas tips för hälsosam semester

Därför är det livsviktigt att varva ned på semestern

Semestertider närmar sig men många har svårt att varva ned. Svårast upplever kvinnor och yngre människor det enligt Feelgoods Jobbhälsoundersökning där ca 20 000 yrkesarbetande svenskar deltar årligen. Men att aldrig koppla av kan på sikt få konsekvenser för både hjärnan och kroppen.

På frågan om man anser sig ha lätt att ”varva ned” så svarar 37 % att de endast gör det ibland och  11 % av alla medverkande i undersökningen hävdar att de sällan eller aldrig gör det. Bland kvinnor är motsvarande siffror 41 % som endast ibland kan varva ned och dryga 14 % menar att de sällan eller aldrig gör det. Och som kanske förväntat är åldersgruppen 20-39 år mer stressade än de som är äldre.

– Siffrorna visar att det är för många som för sällan lyckas varva ned ordentligt och därför är det oerhört viktigt att ta en rejäl paus nu under semestern. Att långsiktigt vara uppe i varv och ha ett stresspåslag bryter på sikt ned viktiga funktioner i både vår hjärna och vår kropp, varnar Faysal Rawandozi, chefspsykolog på Feelgood med många års erfarenhet från företagshälsan.

Att ha en alltför kravfylld semester med olika åtaganden är minst lika riskfyllt som att jobba, eftersom hjärnan inte skiljer på jobbstress och annan stress.

– Jag tycker man ska tänka i termer av njutning och ställa sig frågan om aktiviteten man planerar leder till njutning för en själv. Det är lika viktigt som att vila eller att få en bra sömn, fortsätter Faysal.

Detta händer när du utsätter dig för långvarig stress

När stressnivån ökar i kroppen bildas stresshormonet kortisol. Detta hjälper oss att kortvarigt öka skärpan och hjälper kroppen att klara av den ökade belastningen som situationen kräver. Men är stressystemet aktivt under för lång period blir hjärnans receptorer mättade av kortisolet, vilket leder till stressreaktioner såsom minnesförlust och bristande orienterings- och planeringsförmåga till exempel.

Därför behöver vi göra saker som minskar kortisolpåslagen, och att göra det under en längre period under sin semester är viktigt för att hjärna och kropp sedan ska orka med de ökade stresspåslagen som kommer när jobbsäsongen drar igång igen. Får vi inte en återhämtning blir kroppen till slut överbelastad eftersom grundnivåerna av stresshormonet är för höga från början. På sikt kan detta också leda till både hjärt- och kärlsjukdomar och ökad risk för diabetes.

Experternas tips för en avstressande och hälsosam semester

Tillsammans med företagsläkaren och stressforskaren Carl Antonson har Faysal Rawandozi sammanställt de bästa tipsen för en hälsosam semester:

  •  Planera för njutning. Försök tänka igenom vad som är hälsobringande och njutningsfulla aktiviteter för dig och prioritera dessa. Njutning sänker nivåerna av stresshormon och att planera för detta kan öka känslan av kontroll över situationen om man har behov av det.
  •  Semestern kan vara en källa till konflikt, så se till att i god tid diskutera med din omgivning vad ni har för gemensamma önskemål och förväntningar. Alla måste få chansen att stressa av!
  •  Träffa människor som får dig att må bra.
  •  Rör på dig och ät mat som du mår bra av.
  •  Se till att sova ordentligt. För stora mängder alkohol leder till försämrad sömn, så försök ha lite kontroll över den konsumtionen.
  •  Meditation och intellektuell stimulans i form av personlig utveckling ökar också vår motståndskraft mot skadliga stresshormonsnivåer.

Mer statistik ur undersökningen:

  •  6 av 10 i den yrkesarbetande befolkningen anser sig ha en rimlig balans mellan arbete och fritid, 32 % endast ibland och 8 % har det sällan eller aldrig.
  •  Sämst balans har 30-39-åringarna där nästan en av 10 sällan eller aldrig känner balans mellan arbete och fritid. Samma nivåer gäller för kvinnor totalt i gruppen.
  •  Ju äldre vi blir ju mer balans får vi. 67 % av 60-plussarna som arbetar anser sig ofta ha balans i tillvaron och endast 5 % har det sällan eller aldrig.
  •  Män har lättare att komma ned i stress och varva ned än kvinnor. 56 % av männen säger sig ofta kunna göra det mot endast 44 % av den kvinnliga yrkesarbetande befolkningen.

Om Feelgoods Jobbhälsoundersökning
Datat som rapporten utgår ifrån är baserat på ett stort antal enkätfrågor från Feelgoods hälso-, arbetsmiljö- och livsstilsundersökning som består av 140 frågor och har besvarats av cirka 20 000 personer årligen sedan 2008 från ett brett spektrum av yrkeskategorier. Statistiken visar 2019 års resultat, men en analys av siffror från de senaste 10 åren visar att siffrorna i princip är konstanta över denna tidsperiod.